SCENEWHORE

Han är fånge på livstid i ett fängelse kallat fabrik.
Han har inga vänner, pratar bara med sin maskin.
Ingen frågar någonsin om hur han mår, bara skrattar bakom ryggen och går.

Illusioner och drömmar och tankar,
det är det som håller honom vid liv.

Han är ensamheten själv, han är ångest, han är sorg.
Ingen bryr sig om honom på verkstans kalla golv.
Kanske drömmer han om ett annat liv, illusioner om ett liv där han trivs.

Illusioner och drömmar och tankar,
det är det som håller honom vid liv.

Total apati, ja, det upplever han varje dag.
Han är alltid på jobbet, fast han aldrig mår riktigt bra.
För så länge han lever i våran värld är det bara drömmar som är nånting värt.

Illusioner, illusioner.



AV BRIST PÅ SYRE BLIR MAN SVAG.