SCENEWHORE

Okej, hej, jag tänkte leva lyckligt i alla mina dagar.. Som om det vore världens lättaste sak.

Jaja, allmän information:
- Jag har blivit vegeterian.
- Jag har inte lyckats komma över mina ätstörningar.
- Pim är världens snällaste kille.
- Jag har en matteläxa som jag borde göra NU.
- Jag har börjat lyssna på Tokio Hotel! >______<

Jag mår mycket, mycket bättre men inte bra. Jag har ständigt näringbrist och kan börja gråta för minsta småsak. Men jag blir gladare, ju mer jag går ner..

Leo, du är viktig för mig, och nu när jag vet att jag faktist betyder nåt för dig på riktigt, så vågar jag bry mig om mer. Du ska veta hur orolig jag är för dig. Jag kunde gå runt med magont men inte fatta att det berodde på att jag var så rädd att du faktist skulle göra nåt, och jag är fortfarande rädd för det. Jag fattade inte på riktigt hur svårt du hade haft det, och vad du hade varit med om.. Men jag tror jag börjar förstå nu. Fast självklart förstår jag inte hur du känner dig. Jag vill att du ska finnas kvar här, och du vet att jag tror på dig.<3

Och för allas information: PIM ÄR BÄST.
Snällaste grabben ever! Typ en av de enda som orkade med mig när jag var sådär jobbig. Och så grymt sötness nu haha :D . Idag klockan 7 på kvällen vare va? XDD

Oki, hej jag tänker vara lycklig. Jag tänker fan vara den jag är. Jag är inte tjock, jag balanserar på gränsen mellan undervikt och normalvikt. Jag borde vara nöjd med min kropp. Palla klaga. Det är ingen som orkar med mig då. Och hur ska jag kunna ta hand om mina kompisar och jag bara tycker synd om mig själv hela tiden? Jag gillar mitt hår. Jag älskar mina kompisar. Och jag blir glaad av att dansa. Jag orkar inte må dåligt! Och btw så ska jag bli vegeterian ^^

Och btw, you made my day, Tobbe sötness :*

OKej. Jag vet typ inget längre. Speciellt inte vem jag är. JAG FATTAR INGENTING! Tack Helena och Pim, för allt stöd, ni är världens bästa vänner<3 . Jag är så fucking trött på allt. Tobbe, jag vet att han inte läser min blogg men skitsamma. Jag förstår mig verkligen inte på honom >___> . Jag fattar inte om han tycker att jag dissar honom eller om han tycker att jag är värsta stalkern. Jaja, jag önskar att jag kände honom bättre ^^ .
Det blir värre och värre med maten. Nu kan jag inte äta typ två tuggor utan att må illa och äcklas av mig själv. Jag SKA gå ned till 40. Jag är äcklig och ful.

Och jag är kär.
I Dragonforce.
Såhär kär har jag aldrig varit förut.

Och jag är kär i ZP Theart.
Och jag är kär i Frédéric Leclercq.

Jag vill att dom ska komma till sverige igen.

Och jag är rädd för *censur*, men samtidigt tycker jag om honom otroligt mycket! Mest rädd är jag för ifall jag kanske är kär i honom.

Jag vill inte vill inte vill inte gå till skolan varje morgon och bli ställd massa krav på. Jag vill inte komma hem och tvingas äta, och bli ställd massa krav på.
JAGKLARARINTEAVKRAV.
Jag klarar inte att ta ansvar.
Och jag HATAR att ha humörssvängningar.
Först kan jag vara typ hyper, fast det kanske gör ont inuti. Men så fort jag typ råkar stänga iTunes av misstag kan jag börja gråta och bara vilja dö.

Hehe puss :*