SCENEWHORE

Har gjort lite "småändringar" på min blogg, hoppas ni gillar det! Okej, det var ett skämt! JAg har typ ändrat massa bakgrungsfärger på bloggen :) . Och så har hela min värld blivit rosa. Höll jag på att säga. HAah men jag har installerat ett rosa tema på firefox. Sweet! Och så min blogg då. Och så läser jag en bok (som jag visserligen läst ca tusen gånger förut, men den är ju bra!) som har ett omslag helt i rosa! Fabulicious! Haha okej förlåt, jag var tvungen, det kommer ursprungligen från filmen I now engage you Chuck and Larry (men jag lovar att jag kommer börja säga så inom en snar framtid!). Den är värd att se btw! Handlar typ om Chuck och Larry som låtsas att de är bögar och gifter sig för att få vissa fördelar i samhället. Men sedan får alla reda på det, folk börjar snoka och tillslut är allt en katastrof! Och en film ni verkligen måste se är Click! Huvudpersonen i Click är samma person som spelar Chuck i föregående :) . Nu kan jag för mitt liv inte komma på vad han heter (och jag tvekar på om jag någonsin har vetat det).. Ni vet hur det är!

Men, men, jag borde verkligen sluta att prata om massa dramakomedier eller vadfan det nu heter och sluta leka diva haha!

Aja jag vet inte riktigt om jag har något att skriva haha!
Men snart, eller snarare om fem minuter, så är det House, och då blir det definitivt inget mer skrivande för idag!

Ja, iallafall. Ajuste, jag har varit sjuk ett tag nu. Eller iallfall några dagar. Det började väl i onsdags(?). Så jag var hemma på onsdagen pga magont, men det hörde nog inte till min nuvarande sickness haha! Det var säkert bara mensvärk (fyfan!). Aja, på kvällen kände jag att jag började bli lite hes, men trodde att det skulle gå över till följande dag.

Edit: Vilket det inte gjorde. Huhu det borde jag väl ha lärt mig iaf? Att om man är hes på kvällen blir det ofta mycket värre dagen efter. Eller okejdå. Jag misstänkte att jag skulle bli mer sjuk dagen därpå, men brydde mig inte, eftersom då skulle jag slippa gå till skolan :D . Haha jag vet att jag är lol.

Så var jag hemma och chillade hela torsdagen. Lögn igen. Jag hade sjukt ont i halsen, så särskilt roligt vare faktist inte!

Fredagen däremot gick jag till skolan. Mycket bättre mådde jag inte men jag hade inte ont i halsen iaf. Och så hade jag bestämt att träffa Ari. Huhu fast jag gick hem mellan kemin och engelskan för jag mådde bara sämre.
Och det var en jävla tur med tanke på att jag skulle på Svansjön på kvällen!

(Klicka på bilden.)
Bilden är dock inte från den Svansjö jag såg, tror jag.
Ååh, det går inte att beskriva, så egentligen borde jag inte ge mig på det, men helt underbart var det iallafall!

Sen när jag vaknade på lördagen mådde jag allmännt skit :D . Hade ont i halsen som fan, hostade, hade halvfeber osv osv. Fast jag gick ju såklart på baletten ändå! Chok kul - som vanligt! :DD

Huhu på söndagen sov jag mest och latade mig, och sen var en av mammas kompisar här och åt lunch. Sen höll jag på att läsa Shoo Bre, så jag pratade roligt mest hela dagen.

Måndag, slapp skolan, satt ute på balkongen och solade och läste hela dagen ungefär. Åt bullar och drack världens godaste dricka som enbart jag kan tillreda! 8)

Och idaag så har jag gjort mest ingenting. Eller lite småsaker. Ätit, läst, gjort dreads, suttit vid datorn osv.

Och jag som sa att jag inte skulle skriva efter house! Lyckat värre ;)

Btw så var house chokbra som vanligt, men gissa vad?
Det var sista avsnittet för säsongen ;___; . And I didn't know huhu. Eller jag fick reda på det strax innan. Kommer att sakna Chase, Cameron, Wilson, Foreman, Cuddy och inte mins House himself huhu<3

Fan vad jag låter som en patetisk liten hora vars enda intresse är att sitta och glo på TV dagarna i ända.
Hoppas att ni inte tror det om mig!
House är förövrigt typ det enda jag tittar på.

Ja ni, nu tror jag att jag ska ta och försöka sova lite. Eller iallafall ligga och läsa i min rosa bok! Sweet.
Puss :*

Crap. It's so awful to be in love with someone you don't even know. Some famous person living far, far away. And you still don't know if he has a gf, because you can't find it anywhere.
Well, that would probably mean he hasn't a gf, but you can never know.. It's like; what am I going to do? I can't just go home to him, knock on his door and say: Hi, my name is Panda and I love you.
He's so cute. His bleached blond hair (but of course he's just as cute in brown hair!), his way to talk, his eyes, his nose, his mouth, his throat, his neck, his chest, his back, his ass, his legs and his feet. You love every part of him and you can do nothing about it.
And don't ask me why I'm writing in english, cause I dunno.
This is so awful, like WHAT THE HELL AM I GOING TO DO? *cry*
I don't even know what to write anymore, is there something else to say? I dunno. Maybe I'll go and get some sleep. Probably I won't be able to sleep, but that's another problem.
Solong.

Watch this.<3
And this.<3

And some half porn.<3

Jag är så jävla pissed off på allt och alla atm.

Seriöst, jag trodde att allt löste sig själv och att allt var bra. Det enda som hände var att allt bara kom tillbaka. Det kom som en chock. Jag känner mig äckligt och fet. Och otillräcklig. Det enda som känns meningsfullt är balett. Att dansa balett är det underbaraste som finns. Man känner sig vacker, smal, kraftfull, vig. Det är min dröm att bli balettdansös. Men så fort jag börjar prata om balett och att bli balettdansös så först skrattar de åt mig och sedan blir de irriterade. Men vadå, det är väl min sak om allt jag älskar är balett? Det är ju inte som att jag klagar på dem för att de tycker om att spela gitarr, skatea, fota eller sjunga. JAG HATAR ALLA! Fyfan för er.

Hej.

Uhu. Klockan är nu 0137 och jag har lust att skriva ett blogginlägg.

Hehe jag har börjat benämna mig själv scenewhore. Jo. En del på skoj. Men mestadels seriöst. Faktist. Okej vill ni ha historian eller? Nää, jag visste väl det. Då berättar jag den iallafall.

Ordet scene kid och likaså poser var från förjan en nedsättande benämning på alternativa stilar i USA typ (rätta mig om jag har fel). Ofta där kläderna såg ut ungefär som hardcoreungarnas kläder. Vilket i stort sett är samma sak som emo (ja, jag vet att ni hardcore kids förnekar att ni överhuvudtaget har någonting med emo kids att göra, men är det nån som kan förklara skillnaden? Och ja, jag vet att emo är en musikstil, men jag tänkte mer på fashioncore-grejen då, fördomsfull som jag är). Oj, vilka avvägar jag kom på. Jaja, namnen kommer från att folk tyckte att de bara klädde sig annorlunda för att få uppmärksamhet. Scene och poser. Men eftersom namnet scene kid ofta associeras med emo kid/hardcore/whatever så skulle jag inte kunna kalla mig det utan att få tonvis med kritik. Förresten tycker jag att det låter så.. tomt. Scenewhore passar mig bättre, eftersom i ordets ursprungsbetydelse så är det precis som jag.

Jag vet att ni i stort sett inte fattade någonting, men sen har jag aldrig varit bra på att förklara heller. Det går i släkten. Att vara dålig på det alltså.

Btw, idag (eller borde jag säga igår, med tanke på klockslaget?) var jag på stan. Först skulle jag träffa Maya. Så jag åkte sit träffade henne och upptäckte att hon var med Kim. haha jag visste inte ens att de kände varandra. Sen när blev Kim ett plattanbarn? Aja, vi åkte till Gamla Stan typ för att kolla om Saturn Return var öppet. Roligt nog (ha-ha) så var det inte det (vad hade vi väntat oss?). Så vi åkte tillbaka till plattan. Yääh. Där träffade vi Pika och Carro (om jag minns rätt), som hade provat nåt förstora-läpparna-läppglans. Carro sa att det stickte skitmycket. Så då ville Kim och Maya testa det, and so we went to åhleeeeens. Yää. Haha ja, nu kom jag på att jag inte orkar beskriva min dag in i minsta detalj. Hah. Aja, whatever, sen träffade vi Rosanna (?) och Synthia (?) och Hanna. Pratade inte så mycket med Rosanna och Synthia, men Hanna var desto mer pratglad. Vi drog till BK, och vilka kommer dit efter ett tag om inte Pika och Carro? Sen åkte Carro hem, och Pika drog till spärrarna (?) för att möta några. Sen kommer hon tillbaka med Caspian, Simon (?) och nån annan jag inte minns namnet på. Yää. Aja, sen drog typ Maya (innan eller efter att dom kom?). Sen stack vi till t-centralen. Yää och jag fick en halv blå spaghetti av Hanna. Yää. Sen provade alla mina skor typ. Alltså, mina 17cms. Hahaha Caspian blev nästan 2 meter i dom vafan. Typ hei han var 40 cm längre än mig XD . Aja sen drog jag hem om jag minns rätt. Vilket liv jag har.

Yää och vill ni veta en skitbra sak, faktist? Jag har fått så jävla bra självförtroende :D . Jag är fan inte fet! :D . Och jag har faktist ganska snygga ben. Sen är jag inte precis världens smalaste fotomodell heller. Men vem har sagt att jag behöver vara det? Jag tycker iallafall att jag är snygg.

Och btw, idag såg mamma mina skor. Haha! Lyckat. jag lyckades ha dem i en och en halv dag innan hon såg dem. Det sämsta hitills XD . Men jaja för ögonblicket verkar hon inte överdrivet sur.

De bara finns där. Ärren. De smutsar ned hennes armar och får folk att tänka massa felaktiga saker om henne.
Varför gjorde hon så mot sin kropp?
Kanske kunde hon ha uthärdat den psykiska smärtan. Det vet hon fortfarande inte.
(forts. följer)

Nu har jag fan lust att skriva ett långt jävla inlägg. Ja, det har jag. Ett långt och kanske onödigt inlägg.

Aja, whatever, idag köpte jag mina skor. Du anar inte hur snygga de var.

Yää, I know you lik'em. Uhuh och imorrn ska jag till stan. Då ska jag ha dem på mig, får se hur det går. Jag är ju inte speciellt bra på att gå i dem om man säger så.. XD






Well, maybe I shouldn't be so afraid of what other ppl think. I mean, they shouldn't rule my life, should they? I think it's good for me to practise my english. And my writing. Maybe it'll be something for me..

Hon tittar ned på sina armar.
Vad fan har hon gjort? Hela hennes inre skriker, vill ha hennes gamla jag tillbaka. Men hon vet att det inte går. För det som från början bara var hennes nya psykiska jag satte fysiska spår på hennes kropp. Blev hennes nya fysiska jag.
Nån gång, tänker hon, nån gång ska jag sväva som en ängel.
(forts. följer)

Haha, det är inte teaterblod som jag skrev på bdb. Det är mitt, ja.

Glad Alla Hjärtans Dag?
Alla Hjärtans Dag?
Vilka alla? Inte alla. Alla hjärtans dag är bara ett jävla påhitt av några naiva människor. Några naiva jävla människor som tror på det vi kallar kärlek. Okej kul för dom som har någor att älska. Men vi som inte har det då? Vi som föraktar kärlek just för det den är? Det är smutsig, fakead, och inte fan är den vänlig. Den fuskar i alla spel. Den gör de flesta illa. Och ändå älskar ni den? Man förblindas av den, visst. Jag var också blind. Det gäller bara att vakna upp. Men jag tror att de flesta inte vill vakna upp. Ni vill leva förblindade. Jag kanske förstår er, för det ville jag också förut. Men kärleken ville inte ha mig. Den sa till mig att vakna upp. Förblindad som jag var gjorde jag precis som den sa. Nu lever jag i en kall värld utan kärlek. Jag älskar er, men jag vet mycket väl att ni inte älskar mig. Och er kärlek måste jag lära mig att leva utan. Kärlek är sämst.


Vafan. Rösterna har total makt. Jag vet att rösterna är jag, men jag kan inte göra nåt åt dom ändå.

Allt gick åt helvete.

Jag trodde att jag hade makten. Jag trodde att jag hade kontroll. Jag trodde att jag började må bättre.
Ren inbillning. Den sköra glasruta jag hade byggt upp krossades av att han bara nuddade den. FANFANFAN. Vad hände? Han orkade med mig. När jag började må bättre blev vi bättre och bättre vänner. Han var nog en av dom som kände mig bäst. Han skrev hela tiden att han älskade mig. Han skrev hela tiden att han älskade mig mest. Självklart visste jag att det inte betydde nåt, jag visste mycket väl att han skrev så till alla andra också. Men, jag trodde att jag iallafall betydde något för honom. Sen blev jag låg. Jag mådde sämre än vanligt. Då skrev han bara att jag skulle sluta, och han skrev det som att jag bara var jobbig. Och då är det ju klart att jag mår bättre? HAHA eller inte. Då mådde jag bara ännu sämre. Nästa dag i skolan mådde jag dåligt, och så dåligt hade jag säkert inte mått på tre veckor. Och ja, jag var ganska elak mot honom. Eller jag dissade honom ganska totalt iallafall. Jag vet inte varför. Jag bara kände att jag bara skulle må sämre av att se honom, prata med honom. Och som den vidrigt finkänsliga person jag är fick jag såklart jättedåligt samvete framåt kvällen. Så jag skriver ungefär förlåt för att jag dissade dig jättemycket idag, nu har jag dåligt samvete. Och han skriver typ det gjorde inget. Inget hjärta, inget ily eller älskar dig. Vadfan? På kvällen skriver jag ett sms till honom. Får inget svar. Kanske att han har somnat? Vaknar på morgonen, vet att han är i skolan och att han har sett mitt sms för länge sen. Inget svar.

Jag vet inte om ni fattar hur det kändes men det gjorde så jävla ont och jag är så trött på att bara bli sviken hela tiden. Det måste vara nåt fel på mig eftersom ingen orkar med mig i längden. Men vad ska jag göra åt saken? Jag kan väl inte hjälpa att jag har humörssvängningar? Jag kan väl inte hjälpa att jag hör röster och ser syner? Jag kan väl inte hjälpa att jag har tvångstankar? Jag kan väl inte hjälpa att jag tycker att jag är fet och ful? Jag kan väl inte hjälpa att jag mår dåligt? Eller? Kan jag?

Ibland tror jag att det är mitt fel att jag mår dåligt. Att det är mitt fel att alla jag trodde att jag betydde nåt för plötsligt bara lämnar mig, utan förklaring. Är det mitt fel? Det är det jag önskar mest av allt. Att få en bekräftelse att det inte är mitt fel. Men kanske är det mitt fel?

Det enda jag önskar är en förklaring. Om ni först låtsas att jag är ert allt, eller nån viktig för er. Och sen bara sticker ni utan att förklara er? Det är väl inte så snällt det heller? Utan en enda jävla förklaring.
JAG vet inte varför alla lämnar mig, vad det är för fel på mig. Snälla, svara.

Vad är det för fel på mig?

Allt jag rör vid går sönder. Jag är förstöraren.
Trasar sönder allt och alla.

Okej, hej, jag tänkte leva lyckligt i alla mina dagar.. Som om det vore världens lättaste sak.

Jaja, allmän information:
- Jag har blivit vegeterian.
- Jag har inte lyckats komma över mina ätstörningar.
- Pim är världens snällaste kille.
- Jag har en matteläxa som jag borde göra NU.
- Jag har börjat lyssna på Tokio Hotel! >______<

Jag mår mycket, mycket bättre men inte bra. Jag har ständigt näringbrist och kan börja gråta för minsta småsak. Men jag blir gladare, ju mer jag går ner..

Leo, du är viktig för mig, och nu när jag vet att jag faktist betyder nåt för dig på riktigt, så vågar jag bry mig om mer. Du ska veta hur orolig jag är för dig. Jag kunde gå runt med magont men inte fatta att det berodde på att jag var så rädd att du faktist skulle göra nåt, och jag är fortfarande rädd för det. Jag fattade inte på riktigt hur svårt du hade haft det, och vad du hade varit med om.. Men jag tror jag börjar förstå nu. Fast självklart förstår jag inte hur du känner dig. Jag vill att du ska finnas kvar här, och du vet att jag tror på dig.<3

Och för allas information: PIM ÄR BÄST.
Snällaste grabben ever! Typ en av de enda som orkade med mig när jag var sådär jobbig. Och så grymt sötness nu haha :D . Idag klockan 7 på kvällen vare va? XDD

Oki, hej jag tänker vara lycklig. Jag tänker fan vara den jag är. Jag är inte tjock, jag balanserar på gränsen mellan undervikt och normalvikt. Jag borde vara nöjd med min kropp. Palla klaga. Det är ingen som orkar med mig då. Och hur ska jag kunna ta hand om mina kompisar och jag bara tycker synd om mig själv hela tiden? Jag gillar mitt hår. Jag älskar mina kompisar. Och jag blir glaad av att dansa. Jag orkar inte må dåligt! Och btw så ska jag bli vegeterian ^^

Och btw, you made my day, Tobbe sötness :*

OKej. Jag vet typ inget längre. Speciellt inte vem jag är. JAG FATTAR INGENTING! Tack Helena och Pim, för allt stöd, ni är världens bästa vänner<3 . Jag är så fucking trött på allt. Tobbe, jag vet att han inte läser min blogg men skitsamma. Jag förstår mig verkligen inte på honom >___> . Jag fattar inte om han tycker att jag dissar honom eller om han tycker att jag är värsta stalkern. Jaja, jag önskar att jag kände honom bättre ^^ .
Det blir värre och värre med maten. Nu kan jag inte äta typ två tuggor utan att må illa och äcklas av mig själv. Jag SKA gå ned till 40. Jag är äcklig och ful.

Och jag är kär.
I Dragonforce.
Såhär kär har jag aldrig varit förut.

Och jag är kär i ZP Theart.
Och jag är kär i Frédéric Leclercq.

Jag vill att dom ska komma till sverige igen.

Och jag är rädd för *censur*, men samtidigt tycker jag om honom otroligt mycket! Mest rädd är jag för ifall jag kanske är kär i honom.

Jag vill inte vill inte vill inte gå till skolan varje morgon och bli ställd massa krav på. Jag vill inte komma hem och tvingas äta, och bli ställd massa krav på.
JAGKLARARINTEAVKRAV.
Jag klarar inte att ta ansvar.
Och jag HATAR att ha humörssvängningar.
Först kan jag vara typ hyper, fast det kanske gör ont inuti. Men så fort jag typ råkar stänga iTunes av misstag kan jag börja gråta och bara vilja dö.

Hehe puss :*

Asså åh jag orkar seriöst inte med mig själv! Varför är jag så jobbig och egoistisk? Jag börjar gråta bara jag tänker på det. Vilket innebär att jag blir ännu jobbigare och ännu mer egoistisk.
Jag orkar inte all min självömkan.
Jag orkar inte all min ångest.
Jag orkar inte alla mina attacker.
Jag orkar inte alla jävla människor med sina rök- och alkoholproblem.
Jag orkar inte allt jävla ansvar.
Jag orkar inte alla jävla krav.
Jag orkar inte min egoism.
Jag orkar inte alla dessa jävla humörssvängningar.

Jag orkar inte
JaG oRkAr InTe
JAG ORKAR INTE!
Jag är så jävla trött på det!
Imorse var jag ganska glad. Sen blev jag happi_panda_96. Och sen var det PANIKPANIKPANIK. Och sen blev allt ÅT HELVETE. Sen blev världen underbar. NU ÄR DET ÅT HELVETE IGEN!

Hejuu. Haha har typ just pratat med Pim i telefon :D Han är rolig att prata med hahaha<3 Haha vi satt och sjöng Bohemian Rhapsody<3 Ah. Och Chi säger att hon inte ska vara fjortis längre, för att det är ute! -_____________________-
Ah, och btw, så har jag gjort en bdb till Pim :D exPIMP@bdb :D Haha. Tschüss.